Denna uppsats behandlar hur Agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av Agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de Agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att Agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur Agila metoder påverkar organisationskulturen.

 Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte Agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos Agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av Agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med Agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav Agila metoder men aldrig i dess helhet.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av Agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med Agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav Agila metoder men aldrig i dess helhet.

Syftet med studien är att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och Agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall användning av en agil metod har lett till förbättringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen från studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan användas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nära samarbete med verksamheten när systemet förändras.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av Agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Bakgrund: IT-företag väljer att i allt högre utsträckning utlokalisera sin verksamhet till låglöneländer. Detta fenomen är dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sätt att hantera dessa problem är att säkerhetsställa kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta på nationell nivå är genom Agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod. Syfte: I vår studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjänster till Indien. För att få svar på det har vi valt att titta på vilken betydelse Agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har. Resultaten och slutsats: Vår studie ger belägg för att Agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar på en internationell marknad med krosskulturella interaktioner..

Vi har valt att inrikta oss på den agila utvecklingen som ämnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tänkande när man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad på den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom ämnet grundar sig studien också på en enkätundersökning som har gjorts på ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhållningssätt. Anledningen till varför vi har valt just detta ämnesområde är att vi har inom hela vår treåriga utbildning studerat det agila förhållningssättet och även försökt att tillämpa samtliga Agila metoder inom olika projekt.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för Agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt.De värderingar och den praxis som är förknippade med Agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över.I det studerade fallet visar resultaten att intresset för Agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen .

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de Agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de Agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av Agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till Agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder.Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model.Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder.Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till Agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.  .

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av Agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla avmotivation.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de Agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de Agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags webbplats. Då själva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehåll) har utvecklats för webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta..